Den vanligaste typen av häst att använda för trav är varmblod. Internationellt är det i princip den enda hästtypen som används. I Skandinavien finns det dock också en marknad för kallblodstravare. Dessutom växer ponnytravet allt mer. Här berättar vi om de tre olika typerna av häst som kan användas för trav.
Varmblodstravare
Idag finns det ungefär 90 000 registrerade varmblodshästar i Sverige. Av dem tävlar 17 000 aktivt på vårt lands travbanor. Det gör den varmblodiga travaren till Sveriges vanligaste travhäst. Ungefär 90% av de lopp som körs är varmblodslopp.
Varmblodet är en lättare typ av häst som från början avlades fram för att vara en rid- eller körhäst. Traditionellt sett avlar man fram ett varmblod genom att korsa ett fullblod och ett kallblod. På det sättet får varmbloden fullblodens smäckra yttre och kallblodens stabila lynne. Idag räknar man dock korsningar mellan varmblod och fullblod, eller korsningar mellan två varmblod, som just varmblod.
Det finns många olika varmblodiga raser, bland annat Holsteinare, Andalusier och Mustang. De varmblod som används inom den svenska travsporten idag tillhör oftast raserna Svenskt varmblod eller Varmblodig travhäst.
Varmblodet känns igen på dess stabila lynne, och det är också en av de saker som värderas högst bland uppfödare. Hästarna är smäckra men starka, och de har långa ben. Man avlar också på hästarnas utseende, och väljer gärna extra vackra exemplar för betäckning.
Kallblodstravare
Kallblodshästen är större och tyngre än varmblodet. Den härstammar från den numera utdöda skogshästen. Traditionellt sett har den använts inom jordbruket och som draghäst. Det finns också något lättare kallblodshästar, som till exempel Nordsvensken och den norska Dölehästen. De två raserna är vanliga inom kallblodstravet.
Kallblodshästar är typiskt sett lugna i sitt temperament. De tycker om att arbeta hårt och att dra tungt. De är ofta stora och tunga, med kraftiga ben och yviga manar, svansar och hovskägg. Det är tåliga hästar som är förhållandevis billiga i drift. Det beror på att de, trots sin storlek, är lättfödda. Dessutom är de robusta och skadar sig sällan.
Idag finns det ungefär 10 000 kallblodstravare i Sverige. De flesta kallblodsloppen hålls i den norra delen av landet. Den mest kända svenska kallblodstravaren är förmodligen Järvsöfaks. Han har vunnit över 200 segrar på travbanan, och dessutom har han sprungit in över tjugo miljoner kronor till sina ägare. Han är även den snabbaste kallblodstravaren som någonsin har funnits. Nu för tiden är Järvsöfaks pensionerad, och ägnar sig åt att betäcka.
Ponnytravare
Förutom varmblod och kallblod körs det också travlopp med ponnyer. Ponnytrav passar bra om man är ung och vill prova på trav. Ponnytrav körs på i princip alla svenska travbanor, antingen på samma dagar som man kör andra travtävlingar, eller på egna dagar. Det körs ungefär 1200 travlopp för ponnyer varje år, och det finns cirka 800 aktiva utövare av sporten.
Ponnytrav delas in i två kategorier. Kategori A är till för kuskar som är mellan åtta och femton år gamla. Den vanligaste hästrasen i den här kategorin är Shetlandsponnyn. Kategori B är för kuskar som är mellan tretton och tjugofem år gamla. Här kör man framförallt Gotlandsruss.